Men månen är död när jag tänker på det och himmlen är gjord av sten


Hon låg på gatan medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären


När de skrev om mig i tidningen sa du som det var


Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst.


Trubbel farmför oss


Morgondagen skriker Nej


Du kanske tycker jag verkat borta i tankar. Det kanske stämmer.


Dom dimmiga dagarna


Lura mig. Nej nej. Vad folk än säger.


Du säger att du är stark. Att du har vart igenom det här förut. Du kommer fortsätta. Det finns inte mycket mer att säga nu


om vi någon gång blir som dem


Det gör ont att veta men lika ont att undra


RSS 2.0